6 vanliga misstag inom cybersäkerhet – och hur pentesting kan hjälpa

Många organisationer har investerat kraftigt i cybersäkerhet de senaste åren. Brandväggar, EDR, övervakning, SOC-tjänster, medvetenhetsträning – listan kan göras lång och växer ytterligare för varje år. Trots detta sker intrång, även hos organisationer som har gjort mycket helt rätt. En anledning till svagheter i cyberförsvaret är förvånansvärt vanlig: Organisationen har inte testat cybersäkerheten på ett sätt som återspeglar hur attacker fungerar i verkligheten. 

På NetNordic möter vi ofta verksamheter med höga säkerhetsambitioner och bra verktyg, men som ändå saknar en sak; ett tydligt, konkretiserat svar på en enkel fråga: Vad skulle egentligen hända om någon försökte göra intrång idag?

Det är här som penetrationstestning (vanligen förkortat pentesting) kommer in i bilden. Om det görs på rätt sätt så är resultatet en tydlig översikt över det som är svårt att uppnå enbart med hjälp av policyer och dashboards. En realistisk och verklighetsbaserad bild av risker och konsekvenser, prioriteringar samt sätt att åtgärda luckorna.

Vad det innebär att testa cybersäkerhet med pentesting

Cybersäkerhetstestning kan innebära flera saker. Sårbarhetsskanningar. Efterlevnadsrevisioner. Konfigurationsgranskningar. Simuleringsövningar. Alla är värdefulla på sitt sätt. Men pentesting är på en annan nivå.

Ett penetrationstest är en kontrollerad simulering av en verklig cyberattack, utförd av etiska specialister. Syftet är inte att skapa en lång teknisk rapport. Det handlar om att förstå vad en angripare skulle kunna göra om de riktade in sig på din organisation just nu.

Med andra ord kopplar pentesting tekniska svagheter till affärsmässig påverkan. Och det är vad som gör den här metoden så värdefull; att inte bara peka på teoretiska svagheter – utan att hitta varje faktisk liten spricka som en angripare hade kunnat utnyttja. 

Krav på efterlevnad är viktiga. Regleringar och ramverk har bidragit till att driva på utvecklingen av säkerhetsmognad, särskilt för organisationer som tillhandahåller kritiska tjänster eller hanterar känslig information. Men det är riskabelt att anta att efterlevnad innebär säkerhet.

Compliance visar om du har rätt kontroller och dokumentation på plats. Penetrationstestning visar om dessa kontroller faktiskt fungerar när någon försöker kringgå dem. Och den lilla skillnaden är viktig.

I praktiken inträffar många intrång i organisationer som på papperet borde ha varit skyddade – eftersom angripare letar efter luckor utanför regelverket. De letar efter svagheter som kan kombineras, felkonfigurationer som har smugit sig in genom förändringar och luckor mellan verktyg och team.

Med andra ord: Om efterlevnad är utgångspunkten, är penetrationstestning verifieringen.

Sårbarhetsskanning spelar en viktig roll i cybersäkerhetspusslet. Det hjälper dig att identifiera kända sårbarheter (såsom CVE:er), saknade patchar, föråldrad programvara och felkonfigurationer.

Skanning är dock inte samma sak som penetrationstestning. Medan en skanning kan visa vad som ser ut som ett potentiellt problem, kan penetrationstestning visa om det potentiella problemet faktiskt kan utnyttjas – och, ännu viktigare, vad som händer om det gör det. Båda är användbara, men de tjänar olika syften. Och om du verkligen vill testa din cybersäkerhet måste du ha klarhet i vad varje aktivitet visar – samt vad den inte visar.

Ett penetrationstest är bara lika värdefullt som dess omfattning. Därför bör det första steget alltid vara att definiera vad som är viktigast, till exempel:

• Vilka system är kritiska för verksamheten?
• Vad skulle vara mest skadligt att förlora tillgången till?
• Var behandlas eller lagras känsliga uppgifter?
• Vilka tjänster är nödvändiga för den dagliga verksamheten?
  

Utan att veta svaren på dessa frågor kan pentestingen bli för ytlig eller för bred. Och i båda fallen får organisationen resultat som kan vara svåra att agera på. På NetNordic, ser vi ofta att avgränsningsproblem tar någon av följande former:

Testa ”något” istället för det som är viktigt

Vissa organisationer planerar in pentesting eftersom det känns som det rätta att göra. Men testet hamnar ofta i den enklaste miljön, inte den viktigaste.

Underskattning av hybrid-IT-miljöer

Även organisationer som prioriterar molnet är fortfarande beroende av kritiska tjänster: Identitets- och åtkomsthantering, ändpunkter, SaaS-verktyg, integrationer och i många fall lokal infrastruktur. Molnövergången förändrar landskapet, men den eliminerar inte riskerna – den förskjuter dem.

Saknade beroenden och tredje parter

Din säkerhetsstatus definieras inte bara av vad du kontrollerar internt. Leverantörer, underleverantörer, tjänster som outsourcats och specialanpassade system blir lätt blinda fläckar. Ju mer komplext ekosystem, desto viktigare är det att inkludera beroenden i teststrategin.

En tydlig avgränsning för pentestet är affärsdrivet och kan fokusera på en eller flera av nedan bitar:

• CRM-system och kunddata
• HR-plattformar och identitetsåtkomst
• System som stöder tillverknings- och driftsprocesser
• E-post och kontorsapplikationer
• Kritiska infrastrukturkomponenter (i förekommande fall)
  

Målet är inte att testa allt på en gång, målet är att testa det som är viktigast först. Och helst att fortsätta testa för att förbli skyddad – framför allt vid interna eller externa förändringar.

Traditionella penetrationstester utförs vanligtvis en gång om året. Ibland ännu mer sällan. Och det är förståeligt, eftersom penetrationstester historiskt sett har varit tidsbegränsade, manuella och konsultledda. Men det stämmer inte helt överens med hur moderna IT-miljöer utvecklas.

Idag förändras de flesta organisationer ständigt. Från mindre till stora förändringar kan förändringar se ut så här:

• Nya SaaS-tjänster introduceras
• Molnkonfigurationerna justeras
• Användare och behörigheter skiftar
• Nya leverantörer ansluter sig
• Systemen patchas, uppgraderas, byts ut eller integreras.
  

Angriparna är dock ständigt aktiva. De väntar inte på ditt årliga testfönster, utan kan arbeta i veckor eller månader för att hitta sätt som kringgår era säkerhetsåtgärder.

Det är dock viktigt att komma ihåg att ett penetrationstest är en ögonblicksbild. Det visar hur situationen såg ut just då. Utmaningen är att miljön kan se annorlunda ut en månad senare. Det är därför fler organisationer går över till kontinuerlig validering, där pentesting blir en del av säkerhetsarbetet snarare än en årlig milstolpe.

Angripare förlitar sig sällan på en enda sårbarhet. De flesta framgångsrika angrepp sker faktiskt genom en kombination av flertalet små svagheter:

• Felkonfigurationer
• Exponerade tjänster
• Svaga eller återanvända inloggningsuppgifter
• Användarkonton med för många behörigheter
• Brister i övervakningens täckning
• Otillräcklig segmentering
• Mänskliga fel och social manipulation
  

Penetrationstestning är värdefullt eftersom det återspeglar denna verklighet. Det visar vad som händer när flera svagheter kan kopplas samman till en större sårbarhet.

Beroende på omfattningen kan ett test även inkludera mänskliga attackmetoder såsom phishing-simuleringar eller försök till identitetsstöld – eftersom den snabbaste vägen in i många fall fortfarande är via människor.

För ledningsgrupper är detta en viktig förändring i tänkesättet: Cybersäkerhet handlar inte bara om tekniska kontroller. Det handlar i mycket hög grad om människor, processer och hur organisationen reagerar när den utsätts för press.

En vanlig uppfattning är att organisationen är skyddad om den har rätt verktyg. Brandväggar, EDR, SOC-övervakning, identitetskontroller och larm är alla viktiga. Men verktygen kan fortfarande lämna luckor om de inte konfigureras korrekt, underhålls över tid och valideras mot verkliga attackscenarier.

I många organisationer kan blinda fläckar uppstå på grund av följande:

• Komplexiteten ökar med storleken
• Synligheten är fragmenterad mellan team och leverantörer
• Outsourcade miljöer minskar den direkta kontrollen
• Specialanpassade system följer inte standardiserade säkerhetsmönster
• Leveranskedjan blir en verklig attackyta
  

Pentesting är ett praktiskt sätt att kontrollera om dina skyddsåtgärder fungerar som ett komplett system, inte bara som en samling produkter.

Hur ser ett högkvalitativt penetrationstest ut?

Ett bra penetrationstest ska inte bara leverera resultat. Det ska leverera förståelse och prioriteringar. Och viktigast av allt, det ska ge en tydlig bild av var svagheterna finns och vilka hot dessa svagheter kan orsaka.

Och slutligen – säkerhet är ett samarbete. Säkerhet är inte något man kan outsourca och glömma bort. Det fungerar bäst när organisationen och säkerhetspartnern arbetar tillsammans som ett team.

Manuell penetrationstestning kontra kontinuerlig validering: Varför de flesta organisationer behöver båda

Manuella penetrationstester är fortfarande nödvändiga. Mänsklig kreativitet, erfarenhet och förmågan att tänka som en angripare är svåra att efterlikna. Men manuella tester har också sina begränsningar. De är vanligtvis tidsbegränsade, periodiska och svåra att upprepa med hög frekvens. 

Det är därför många organisationer kombinerar manuell pentesting med kontinuerliga valideringsmetoder. Medan manuell pentesting ger djup, kreativitet och skräddarsydda undersökningar, hjälper kontinuerlig validering till att säkerställa att säkerhetskontrollerna fortfarande fungerar när miljöerna förändras.

Den mest effektiva metoden är ofta en hybridmodell: kontinuerlig säkerhet för daglig trygghet och regelbundna manuella tester för djupare utvärdering, högrisk-system och efterlevnadskrav.

Testa cybersäkerheten för att höja den – inte för att kryssa i en ruta

Penetrationstestning handlar inte bara om att bevisa huruvida en organisation är osäker, utan även om att undanröja osäkerhet.

I ett hotlandskap där angripare är ihärdiga och miljöer ständigt förändras blir förmågan att testa cybersäkerhet kontinuerligt och realistiskt en central del av modernt säkerhetsledarskap. För i slutändan kommer förtroende inte från att ha kontroller på plats, det kommer från vetskapen om att de fungerar.

Mer om vår pentesting från NetNordic:

Läs här om manuell pentesting.

Läs om kontinuerlig pentesting här.