AI-sårbarhetsstormen efter Mythos – var beredd

I början av april 2026 lanserade Anthropic, företaget bakom Claude, Projekt Glasswing, ett initiativ som använder modellen ”Claude Mythos Preview” för att identifiera sårbarheter i kritiska programvaror, innan angripare skulle hinna utnyttja dem.

I början omfattade programmet cirka 50 organisationer, däribland AWS, Apple, Broadcom, Cisco, CrowdStrike, Google, JPMorgan Chase, Linux Foundation, Microsoft, NVIDIA och Palo Alto Networks. I början av juni hade det utökats till cirka 150 organisationer i mer än 15 länder, och ekosystemet har sedan dess vuxit till cirka 200 partner.

Bara under den första månaden upptäckte de deltagande organisationerna mer än 10 000 sårbarheter av hög allvarlighetsgrad och kritiska sårbarheter inom sina egna programvarumiljöer.

Anthropic har även använt Mythos för att analysera mer än 1 000 open source-projekt. Enligt företaget utgör dessa projekt en betydande del av den infrastruktur som ligger till grund för det moderna internet. I en rapport som publicerades i maj avslöjade Anthropic att man hade identifierat 23 019 potentiella sårbarheter, varav 6 202 bedömdes vara mycket allvarliga eller kritiska. Vid den tidpunkten hade 1 752 fynd genomgått ytterligare validering, främst av oberoende cybersäkerhetsföretag. Av dessa bekräftades 90,6 % vara verkliga sårbarheter.

Enligt Anthropics offentliga register över rapporterade sårbarheter hade företaget fram till den 2 oktober 2026 rapporterat 6 157 sårbarheter i 591 open source-projekt, inom alla allvarlighetsnivåer. Av dessa drygt 6 000 hade enligt uppgift endast 516 åtgärdats.

Det är här det verkliga problemet börjar.

Den verkliga utmaningen bakom myten om Storm

Tack vare artificiell intelligens går det snabbare och är mer skalbart än någonsin tidigare att upptäcka sårbarheter. De efterföljande processerna – såsom validering, rapportering, åtgärdande, testning och distribution av säkerhetsuppdateringar – kan dock inte skalas upp i samma takt.

De första tecknen syns redan

Det finns redan tecken på att volymerna av programvaruuppdateringar ökar avsevärt. Även om det i exemplen nedan inte offentligt har bekräftats att det finns ett direkt samband med Mythos, är trenden tydlig:

Microsoft: September månads ”Patch Tuesday” var den största i företagets historia. Microsoft släppte korrigeringar för cirka 975 CVE:er, varav omkring 964 krävde åtgärder från kundernas sida. Två sårbarheter utnyttjades redan aktivt. Som jämförelse åtgärdade Microsoft 1 139 CVE:er under hela år 2025. Företaget har offentligt meddelat att antalet säkerhetsuppdateringar förväntas fortsätta öka under en tid framöver.

Linux-kärnan: Den 29 september släppte Debian säkerhetsuppdateringen DSA-6528-1 för sin stabila version Trixie. I säkerhetsmeddelandet hänvisades till 1 313 CVE-nummer. Detta antal är inte direkt en indikation på allvarlighetsgraden, eftersom den nuvarande CVE-policyn för Linux-kärnan tilldelar CVE-identifierare till ett mycket bredare spektrum av säkerhetsrelaterade korrigeringar än vad många kommersiella leverantörer gör. Uppdateringens omfattning illustrerar dock den mängd sårbarheter som organisationer snart kan behöva hantera.

Mozilla: I Firefox 150 åtgärdades 271 säkerhetsbrister, vilket är mer än tio gånger så många som i Firefox 148, som testades med hjälp av Anthropics tidigare modell Opus 4.6.

Cloudflare: Cloudflare uppgav att man hade upptäckt cirka 2 000 buggar i sina egna system, varav omkring 400 klassificerades som allvarliga eller kritiska.

Komponenter med öppen källkod utgör numera grunden för nästan alla moderna IT-miljöer. Det innebär att sårbarheter som upptäcks kan påverka ett brett spektrum av system, däribland nätverksinfrastruktur, servrar, lagringsplattformar, applikationer, slutpunkter, industriella system och inbyggda enheter.

Allt som är anslutet till internet utsätts ständigt för automatiserade genomsökningar och försök till attacker. AI ökar nu både försvararnas och angriparnas förmåga att identifiera sårbarheter som kan utnyttjas.

Takten avtar inte

Mythos Preview var den första modellen på denna funktionsnivå som Anthropic gjorde tillgänglig endast för några noggrant utvalda. Nyare versioner, såsom Mythos 5.1, är fortfarande begränsade bara till godkända organisationer.

De flesta AI-modeller som idag är tillgängliga för allmänheten innehåller säkerhetsåtgärder som syftar till att begränsa deras användning för skadliga cyberaktiviteter. Utmaningen ligger dock i modeller med öppen viktning.

I slutet av september 2026 publicerade Anthropic en separat analys av den kinesiska Z.ai-modellen GLM-5.3. Enligt Anthropic närmar sig modellens förmåga att utveckla exploateringar den hos Mythos Preview. I ExploitBench-tester mot Googles Chrome V8-motor lyckades GLM-5.3 generera fungerande exploateringar i 50 av 410 försök, jämfört med 56 för Mythos Preview. Skillnaden är att GLM-5.3 har betydligt svagare skyddsmekanismer mot missbruk.

Även om Anthropic har ett uppenbart intresse i diskussionen har det amerikanska NIST CAISI-centret kommit fram till en i stort sett liknande slutsats. Enligt deras bedömning är GLM-5.3 för närvarande den mest kapabla öppenviktade modellen med fokus på cybersäkerhet som finns tillgänglig, och den ligger cirka fyra månader efter de ledande amerikanska modellerna.

I praktiken innebär detta att offensiva och defensiva funktioner på Mythos-nivå inte längre är begränsade till en kontrollerad grupp av betrodda försvarare. Motsvarande funktioner finns nu tillgängliga i modeller som kan användas för att upptäcka sårbarheter, bygga upp utnyttjandekedjor och automatisera attackflöden.

Tillgången kräver inte heller längre resurser från USA. Att köra sådana modeller på privatägd GPU-infrastruktur kräver vanligtvis en investering på några hundratusen euro, medan motsvarande molnkapacitet ofta kan hyras för några tiotal euro per timme.

Tröskeln för att skaffa sig avancerade offensiva cyberkapaciteter har därför sjunkit dramatiskt.

Varför är det här viktigt för mig?

Ansvarsfull rapportering av sårbarheter bygger i allmänhet på överenskomna tidsramar för offentliggörande. Det mest kända exemplet är policyn om 90 dagars offentliggörande, även om praxis varierar mellan leverantörer och branscher.

Mängden resultat som genereras av system som Mythos är nu så stor att det sätter stor press på traditionella processer för sårbarhetshantering. Att validera resultaten, meddela leverantörer, ta fram korrigeringar, testa uppdateringar och släppa uppdateringar tar allt betydligt längre tid än att identifiera sårbarheterna från början.

I praktiken bör organisationer räkna med att infrastruktur- och programvaruleverantörerna kommer att publicera fler och mer omfattande säkerhetsmeddelanden samt släppa uppdateringar oftare.

Utifrån icke-offentlig information som vi har fått från leverantörer förväntas denna trend bli tydligare i säkerhetsmeddelanden och programuppdateringar som publiceras under oktober. Varje organisation bör därför se till att lämpliga förberedelser och skyddsåtgärder finns på plats för system och enheter som är anslutna till internet.

Det första steget är att få en klar bild av vad som finns i miljön. Organisationer bör föra en uppdaterad förteckning över enheter, system och programvara samt kartlägga vilka resurser som är anslutna till internet och vilka som är affärskritiska. Först då kan en riskbaserad process för hantering av sårbarheter inrättas.

Organisationer bör åtminstone:

• Hålla kontinuerlig koll på information om sårbarheter och säkerhetsmeddelanden från leverantörer.
• Föra en korrekt förteckning över enheter, system och programvara, inklusive identifiering av resurser som är anslutna till internet och affärskritiska resurser.
• Prioritera åtgärder utifrån risk. Det går inte att åtgärda alla sårbarheter omedelbart. Fokusera på de som utgör ett realistiskt hot i just er miljö.
• Installera säkerhetsuppdateringar snabbt på system som är anslutna till internet så snart en sårbarhet utgör en verklig risk.
• Automatisera uppdateringsprocesserna i den mån det är möjligt. Organisationer bör dessutom ha särskilda beredskapsrutiner för brådskande säkerhetsändringar, inklusive intern och extern kommunikation.
• Använda virtuell patchning och andra åtgärder inom brandväggar, IPS-plattformar, WAF-lösningar och andra säkerhetsåtgärder när officiella programvarukorrigeringar inte kan implementeras omedelbart.
• Säkra system på lämpliga sätt. För routrar, switchar, brandväggar, servrar och lagringssystem innebär detta att man tar bort onödiga tjänster, begränsar åtkomsten för systemadministratörer, använder centraliserad identitetshantering och inför tvåfaktorsautentisering (MFA).

Ytterligare skyddsnivåer är avgörande

Det räcker inte med enbart tekniska korrigeringar. Organisationer bör även:

1. Dela upp interna nätverk i segment för att förhindra obegränsad lateral spridning om ett system skulle utsättas för intrång.
2. Samla in tillräckligt med logg- och telemetridata och analysera dem kontinuerligt med hjälp av resurser som ett säkerhetsoperationscenter (SOC). Onödiga tjänster, användarkonton, administrationsgränssnitt och externa anslutningar bör tas bort.
3. Acceptera att inte alla attacker kan förhindras i förväg och anpassa förberedelserna därefter.
4. Se till att säkerhetskopiorna är isolerade från produktionsmiljöerna och, i den mån det är möjligt, oföränderliga. Säkerhetskopieringarnas integritet och återställningsrutinerna bör testas regelbundet.
5. Ha möjlighet att, vid behov, återställa verksamheten till det tillstånd som rådde innan säkerhetsöverträdelsen inträffade.

Vissa system kommer att uppdateras. Andra kommer inte att uppdateras.

Teknikleverantörer fastställer produktlivscykler som omfattar milstolpar för när försäljningen upphör, följt av separata slutdatum för support, programvaruunderhåll och säkerhetsunderhåll. Dessa tidsramar varierar avsevärt mellan olika produkter och leverantörer.

Ur säkerhetssynpunkt är det viktigaste datumet inte nödvändigtvis försäljningsstoppet, utan den tidpunkt då leverantören slutar tillhandahålla säkerhetsuppdateringar.

Utmaningen ligger i system som redan har upphört att stödjas.

På internet och i företagsnätverk finns fortfarande ett stort antal enheter vars support- och säkerhetsuppdateringscykler redan har löpt ut. Leverantörerna tar i regel inte fram korrigeringar för nyupptäckta sårbarheter i dessa produkter.

Det är här som AI-sårberhetsstormen kan komma att få sin största inverkan.

Om nya kritiska sårbarheter upptäcks i system som inte längre stöds har organisationerna vanligtvis bara två alternativ: Att införa kompenserande säkerhetsåtgärder eller byta ut systemet helt och hållet.

Av denna anledning är det betydligt bättre att identifiera system som närmar sig slutet av sin livslängd och planera för deras utbyte innan en kritisk sårbarhet upptäcks, än att tvingas agera under tidspress efter att sårbarheten har blivit allmänt känd.

Stormvindarna börjar känns redan nu. Genom att förbereda sig i god tid ökar sannolikheten för att reservsystemen ska vara i drift innan de värsta konsekvenserna slår till.

Support finns tillgänglig

NetNordic hjälper organisationer att omvandla den allt större strömmen av upptäckta sårbarheter till praktiska och hanterbara säkerhetsplaner.

När vi får information från leverantörer om nyupptäckta sårbarheter och tillgängliga åtgärder tar vi proaktivt kontakt med våra kunder när det är lämpligt.

Vi kan hjälpa till att kartlägga miljöer, identifiera system som är anslutna till internet och affärskritiska system, sammanställa information om sårbarheter mot befintliga tillgångar samt utarbeta en riskbaserad prioriteringsstrategi för åtgärder och skydd.

Vid behov kan vi även bistå med systemhärdning, kompensationskontroller, programuppdateringar och mer omfattande beredskapsåtgärder. Genom våra säkerhetstjänster kan vi dessutom övervaka miljöerna med avseende på intrång, avvikelser och attackaktivitet.

AI-sårbarhetsstormen efter Mythos innebär inte att alla system befinner sig i omedelbar fara – men det innebär att säkerhetsbrister kommer att upptäckas snabbare än någonsin tidigare. Och det innebär att organisationer måste vara beredda på att reagera snabbare än någonsin.